Hej på er! Fram tills nu har jag inte gjort mycket. Har bara gått ut med Frank och legat på soffan. Älskar helg. Jag är så himla trött på min sjukdom och på vården (som vanligt). Alltså senaste 2-3 åren har varit rent ut sagt ett helvete för mig inom vården. Över 6 månader för att få en medicin bekostad av landstinget, ingen smärtlindring vid kortisoninjektioner och på toppen av isberget har vi nu min käkoperation. Jag har opererat käken 2 gånger tidigare pga av att den blivit skadad av reumatismen. Förslitningsskador, inflammation och diskar som hamnat fel. I december fick jag en remiss till käkkirurgen på Karolinska (det är alltså där jag ska göra operationen) och inte förens i slutet på februari fick jag komma dit. Efter det behövdes en röntgen göras (och den fick jag tack & lov göra ganska snabbt!). Men utan röntgensvaret så kunde inte läkaren boka in en operation. Och röntgensvaret fick jag nu i veckan. Alltså 2,5 mån efter. Det är helt jävla sjukt. Dom ska kolla på en bild och det tar 2,5 månad?!? Och nu när det var dags för mitt återbesök hos läkaren så bokade vi in en operation och förhoppningsvis(!) tror han att den sker om 3 månader?! Förstår ni hur jävla sjukt det är? Det kommer alltså ha gått över 7 månader innan jag får operera min käke som jag dagligen har ont i. Enligt mig är de helt absurt. Ännu mer konstigt då min käke troligen hinner bli ännu mer förstörd innan operationen äger rum. Kan ju också tillägga att jag fick remissen i december till käkkirurgen men att jag klagat & sagt till min bettfysiolog (som skickade remissen) sen i somras att käken börjat krångla igen. Så från att jag kände att käken började bli dålig igen tills att jag får min operation har det gått 1 år. Det är sinnesjukt. Det här citatet stämmer så jävla bra ”Man måste vara frisk för att orka vara sjuk”. Sveriges sjukvård är ju helt fucked up. Hoppas det sker en förändring i höst i samband med valet. Jag hoppas innerligt det ♥
