Det känns i luften. Den är svalare. Renare. Lättare att andas. Hösten är här. Det var som att det hände över en natt, från sommar till höst, på mindre än 12 timmar. Den här sommaren har verkligen gått i ett svep. Det är sjukt ändå. Hur allting bara är tillfälligt. Smärta, lycka, ja, egentligen alla känslor. Allting är bara tillfälligt. Ingenting varar för evigt. I början av sommaren var jag oerhört trasig. Jag visste varken in eller ut. Jag trodde verkligen att jag skulle dö, att jag skulle bli den första att dö av hjärtesorg. Men vet ni, den här sommaren blev bra, trots att den blev allt annat än vad jag hade tänkt eller föreställt mig.. Inte ens i min vildaste fantasi hade jag trott att mitt liv skulle bli såhär, eller ta den här vändningen. Mitt hjärta är inte helt än, och kommer förmodligen inte bli det på ett tag heller, men jag är lycklig. Oerhört lycklig. Jag har insett vilka mina riktiga vänner är, jag har lärt mig att man är väldigt mycket starkare än vad man tror och fastän livet har varit piss har jag försökt att njuta. Hur klyschigt det än är, så lever vi bara en gång. Lev livet. Gråt och skratta om vartannat. Och ännu en gång, kom ihåg. Ingenting varar för evigt, inte ens ett brustet hjärta. Det finaste av allt den här sommaren, är förmodligen att jag blivit kär. Riktigt golvad. Det var det absolut sista jag tänkte skulle hända. Jag dejtade för att det var kul. För att komma ut och för att känna mig uppskattad, snygg, härlig. Jag dejtade inte för att hitta någon ny eller för att bli kär. Men sen kom han och gjorde mig sinnessjukt kär. Och vet ni. Jag orkar inte bry mig om vad folk tycker eller tänker. Jag orkar inte höra att det gick för snabbt, eller att jag borde göra si eller så. Kärlek är inget man kan styra över. Kärleken kommer, när den kommer. Jag tror på kärleken. Och vet ni, jag kommer vara i den här bubblan så länge det känns bra. Så länge jag är lycklig. Kanske håller det några månader till, eller ett par år eller hela livet. Time will tell. Men tills dess kommer jag befinna mig i den bubblan med honom. Jag kommer satsa på oss. Jag tror inte på att ge upp saker för att "tiden/timingen är fel" eller för att man är rädd för vad omgivningen ska tycka. Jag kommer leva mitt liv som jag tror är bäst för mig. Och det viktigaste i mitt liv är att jag är glad, lycklig och harmonisk. Och det är jag just nu. Jag är inte en person som tvekar, jag tutar och kör och sen får man eventuellt ta smällen senare. Jag vill inte ligga på dödsbädden och ångra att jag inte vågade. Jag faller hellre tusen gånger om, men vetandes att jag iallafall testat. Kan nog vara mitt längsta inlägg någonsin. Men det är skönt att ha en plattform där jag får skriva precis det jag känner och tänker. Det är här ju min dagbok, mitt ställe att kunna skriva av mig på. Ni har ju verkligen blivit min lilla familj. Mitt kryp-in, min trygga hamn. Jag får dagligen meddelanden från massa av er som också gått eller går igenom hjärtesorg. Till er vill jag bara tipsa om DETTA blogginlägg, där ger jag er mina bästa "komma över någon tips" samt min youtubevideo HÄR Ni är bäst!! ♥♥♥
